Gigantiskt avloppsprojekt

Stockholm rustar för framtidens avloppshantering, ett projekt som går loss på över nio miljarder kronor.

Stockholm Vatten och Avfall lägger 9,2 miljarder kronor på att bygga ut avloppsinfrastrukturen, en jättetunnel och stora om- och utbyggnader av det befintliga reningsverket väntar.

Nacka. Att rena stockholmarnas avloppsvatten är en krävande uppgift och de resurser som står till buds börjar vara för små med tanke på hur snabbt huvudstaden och dess grannkommuner växer.

Under de senaste åren har reningsverken i regionen varit hårt belastade, huvudstaden har fyra verk inom räckhåll (Bromma, Lidingö, Södertörn och Henriksdal) men den sammanlagda kapaciteten är inte tillräcklig.

Frågan måste lösas, det ansågs dock orimligt att att bygga ut verken i Bromma och Henriksdal, att ansluta Västerort till reningsverket i Södertörn valdes också bort och att bygga ett helt nytt reningsverk ansågs inte heller vara ett bra alternativ.

Stockholm Vatten och Avfall, Svoab, valde i stället att lägga ner Brommaverket (som var Stockholms första och som togs i bruk redan 1934), dra en gigantisk avloppstunnel från Bromma till reningsverket i Henriksdal och att bygga ut reningsverket där, för att på så sätt fördubbla den totala kapaciteten.

Reningsverket i Henriksdal sköter i dag reningen av avlopp från både Stockholm, Huddinge, Haninge, Nacka, Tyresö, Järfälla, Sundbyberg och Ekerö. Varje dygn forsar 288 000 kubikmeter avloppsvatten in till anläggningen i Nacka, först till grovreningen i Sickla och sedan till Henriksdalsverket där det genomgår flera reningssteg. Ett dygn senare ska det renade vattnet kunna släppas ut i Saltsjön.

Stockholm Vatten och Avlopp räknar med att hela kalaset, med både tunnel och modernisering, kommer att kosta 9,2 miljarder kronor. Projektet ska finansieras med höjda avgifter, tanken är att successivt höja priset per kubikmeter avloppsvatten från tio kronor till 12 kronor och 50 öre.

Det handlar om ett drygt decenniums hårt arbete och förhoppningen är att den nya tunneln ska leda till en fördubblad kapacitet och kraftigt minskade utsläpp – utsläppen vid kraftiga regn ska minskas med 50 procent och utsläppen av kväve ska minskas med 40 procent tack vare ny teknik uppger Svoab och pekar särskilt på den nya membranfiltreringen i Henriksdalsverket, som byggs både om och ut, ett arbete som innebär avancerade sprängningar, läs mer om det här.

Beslutet att genomföra projektet togs 2014, 2017-2018 började entreprenaderna dras igång, 2019 ska tunnelarbetet påbörjas, Brommaverket ska tas ur drift 2026 och 2029 ska alla nya delar vara driftsatta.

Jätteprojektet har många delar och mer läsning finns - se länkar nedan!