Malmen sinar - oroande för gruvföretaget
Det har blivit ett nytt läge för LKAB efter att analyser av pågående prospektering visar att järnmalmskroppen i Kiruna inte fortsätter neråt med samma volymer som man tidigare antagit.
– Vi satsar nu brett för att möta denna utmaning, säger Jan Moström, vd och koncernchef.
De nya rönen påverkar dock inte de mineralreserver och mineraltillgångar som LKAB hittills har rapporterat enligt branschens klassificeringar.
— Det här handlar om LKAB:s framtid, om brytningen efter den nuvarande huvudnivåns livslängd, som sträcker sig fram till cirka 2035. Man kan säga att LKAB nu är ett gruvbolag som andra, som måste söka mer intensivt efter nya malmvolymer för att överleva, säger Jan Moström.
Enligt Jan är malmkroppen fortfarande öppen norrut och går djupare så de behöver undersöka den mer för att få en klarare bild.
– Nu siktar vi på att utveckla nya och effektivare brytningsmetoder, bredda LKAB:s verksamhet och söka nya fyndigheter både nära våra gruvor och på andra platser, säger Jan Moström.
LKAB har redan startat projektet SUM, Sustainable Underground Mining, tillsammans med företagen ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. Syftet är att ta fram en ny världsstandard för en koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning på stora djup. De investerar också i pilotanläggningar för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industrialisera en ny innovativ teknik som förädlar avfall från järnmalmsproduktionen. Tillsammans med SSAB och Vattenfall driver LKAB dessutom initiativet HYBRIT som ska ta fram en ståltillverkningsprocess som använder vätgas i stället för kol och koks. Det handlar om ett historiskt teknikskifte där utsläppen av koldioxid ersätts av vatten, och efter stöd från Energimyndigheten byggs nu en pilotanläggning i Luleå.
– Dessa tre projekt är viktiga delar i LKAB:s väg framåt. Vi behöver nya tekniska lösningar för att säkert och lönsamt kunna bryta stora volymer på djupet, vi måste anpassa vår verksamhet och vi behöver skapa nya affärsmöjligheter som kompletterar järnmalmsverksamheten, säger Jan Moström.
Brytningen ner till huvudnivån 1365 i Kiruna fortsätter enligt plan, vilket betyder att samhällsomvandlingen av staden också fortgår.
Så ser brytningen ut
Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en stor skiva som sluttar snett ner i berggrunden. Sedan år 1900 har LKAB brutit den i 4,5 kilometers längd och en bredd på 80–120 meter, först i dagbrott och sedan början på 1960-talet under jord. Brytningen sker idag kring 1 000-metersnivån, och några långa borrhål visar järnmalm ner till 2 300 meters djup. 2016 fattades ett strategiskt beslut om att klarlägga fyndighetens fortsättning, och resultatet visar nu att malmen minskar väsentligt i malmens längdriktning.