Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Statens Geotekniska Institut, SGI, konstaterar att det finns mer än 200 registrerade skredärr i området och att risken för nya ras är mycket stor.

Dalen var tidigare en havsvik som fick ta emot enorma mängder lera som följde med det smältvatten som inlandsisen lämnade efter sig. Dagens lerlager, som bland annat består av kvicklera, är som mest ungefär 100 meter djupt.

Rasrisken kan minskas med hjälp av olika geotekniska åtgärder, något som också gör det möjligt att förebygga risker vid framtida ökade flöden. Ambitionen är nu att i första hand hitta tänkbara lösningar i de områden nära älven där skredrisken bedöms som stor. I en rapport från 2012 bedömdes de sammanlagda kostnaderna för stabiliserande åtgärder uppgå till mellan fem och sex miljarder kronor – dock beräknat på höga flöden.

Uppdraget att lösa problemen har gått till SGI som bland annat medverkar i en delegation som innehåller representanter för 13 intressenter, huvudsakligen kommuner och myndigheter. Delegationen ska ta fram och sammanställa kunskaper om områdena längs älven, bidra till planeringen av arbetet och hjälpa till att bedöma vilka ras- och skredsäkrande insatser som ska prioriteras för att få statliga bidrag som maximeras till 70 procent av de totala kostnaderna. För att få tillgång till de statliga pengarna finns ett krav på medfinansiering på minst 30 procent.

För 2018 finns 40 miljoner kronor öronmärkta för projektet, vilket växer till drygt 90 miljoner kronor under 2019. Bidragen kan sökas av kommunerna och först ut att få bidrag är Lilla Edet som tilldelas sammanlagt 1 930 000 kronor fördelade på tre områden.

– Vi kommer även att ha en andra ansökningsomgång i höst för att ge kommunerna en ny chans att söka bidrag. Sista ansökningsdatum är 1 november, säger SGI:s generaldirektör Åsa-Britt Karlsson.