Viss forskning visar att arbetstagare med flexibla villkor är mer tillfreds med sin arbetssituation. Annan forskning pekar på att det flexibela arbetslivet kan vara förenat med stress och ohälsa. 

Det är vanligare med sömnbesvär och svårigheter med att stänga av tankar på arbetet för dem på arbetsplatser med gränslösa arbetstider. 

Arbetsmiljöverket har beställt en rad rapporter om det nya sättet att organisera arbete och gränslöst arbete. Av rapporterna framgår bland annat att förmågan att sätta gränser är en viktig egen kompetens för arbetstagare i aktivitetsbaserade arbetsplatser och kontor med flexibla villkor.

Gunnar Aronsson, Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, säger att individen allt oftare behöver kunna formulera ett nej för att inte ständigt få för mycket att göra.

– Ett socialt stöd från chefer för att hantera krav är viktigt. Både ur ett produktions- och ett humanitärt perspektiv vinner chefer på att skydda sina arbetstagare, framhåller han.

Arbetsgivare har genom de nya reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft 2016, fått verktyg för att bättre hantera många av de risker som forskarna identifierat i och med det gränslösa arbetslivet.

Nanna Gillberg från Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan i Göteborg, säger att gränser mellan arbete och privatliv är viktigt för återhämtningen.

- Arbetsgivare behöver ha överblick över balansen mellan krav och resurser. De ska uppmuntra arbetstagare att rapportera hur de upplever arbetssituationen, genom arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal och bjuda in dem till att vara delaktiga i problemlösning. Det är sättet att uppnå ett psykosocialt hållbart arbetsliv.

Hon pekar också på trenden om mätning, granskning och målstyrning, vars syfte är att uppnå mer effektivitet och produktivitet, har en baksida. Administrationen ökar nämligen, vilket kan leda till att vissa yrkesgrupper, som lärare och socialarbetare, får  mindre utrymme för professionella bedömningar. 

Rapportförfattarna menar också att hög tillgänglighet till arbetet kan utlösa beteenden med andra potentiella hälsorisker. Bland annat finns risken att självkänsla baserad på prestation, arbetsnarkomani eller tävlingsinriktning ökar.

För att övergången till aktivitetsbaserade kontor ska fungera krävs förberedelse och att personalen får träna in det nya arbetssättet.